Under de senaste tio åren har nästan 30 miljoner euro betalats ut i MTPL-ersättning för skador på infrastrukturanläggningar.

Under de senaste 10 åren har 29,59 miljoner euro betalats ut i OCTA-ersättning för skador på vägar, vägkonstruktioner och byggnader. Förra året betalades 4,70 miljoner euro ut i OCTA-ersättning för skador på infrastrukturobjekt eller deras förstörelse, vilket översteg gränsen på 4 miljoner för första gången. ”Både antalet beslut som fattas av försäkringsbolag och ersättningsbeloppet som betalas ut ökar år för år, vilket till stor del beror på den ökade inflationen, samt det faktum att många infrastrukturobjekt är utrustade med videoövervakningskameror, vilket gör det möjligt att upptäcka trafikförseelser även i de fall där det vållande fordonet har lämnat olycksplatsen”, säger Lettlands motorförsäkringsbyrå (nedan kallad – LTAB) Styrelseledamot Juris Stengrevics.

År 2025 uppgick det totala beloppet för MTPL-ersättning för skador på vägar, vägkonstruktioner, byggnader eller deras förstörelse till 4,70 miljoner euro. Detta är nästan fyra gånger mer än år 2015, då 1,20 miljoner euro betalades ut. I förhållande till andra typer av MTPL-ersättning ökar också antalet beslut om utbetalning av ersättning i samband med skador på infrastrukturobjekt – om de år 2015 var 3,1 %, så år 2025 – redan 5,9 %.

"Ökningen av ersättningsbeloppet för infrastrukturskador beror till stor del på att kostnaderna för restaurering och reparation har ökat avsevärt. Om restaureringen av en viss stolpe, husmur eller vägskylt för flera år sedan krävde relativt mindre medel, kostar nu samma aktiviteter, på grund av inflationen, betydligt mer. Detta återspeglas också direkt i ersättningsbeloppet för MTPL", förklarar J. Stengrevics. Samtidigt LTAB uppmärksammar det faktum att allt fler offentliga infrastrukturanläggningar utrustas med videoövervakningskameror, vilket gör det möjligt att identifiera trafikolyckor och de fordon som är inblandade i dem, även i de fall där den vållande föraren har lämnat olycksplatsen. Detta innebär att det blir allt svårare att undvika ansvar. ”Förare måste vara medvetna om konsekvenserna av sina handlingar, vilka kan uppstå om ägaren till den skadade infrastrukturen kontaktar polisen och sedan försäkringsbolagen för att få ersättning för de förluster som orsakats av skadan. I ett sådant fall kommer den vållande föraren, om hen har lämnat olycksplatsen utan att anmäla det till polisen, att få regresskrav för att ersätta förlusterna”, varnar J. Stengrevics.